diamondsarenotagirlsbestfriend

Det är så härligt att det varit sommarväder idag, det tycker jag om. Suttit och njutit på altanen. 

Theodor sover och jag ska väl snart lägga mig i soffan. Känner mig trött. 

Usch blir så irriterad på mig själv, har massa att packa upp men jag gör det inte!! En ful byrå står i vardagsrummet, grejerna ska packas upp och vi ska slänga den men neeeeeej den kommer väl stå där ett par veckor till. Jag har bara ingen lust att göra såna saker, tänker på det varje dag. Jag måste skärpa mig. Sen är typ alla mina kläder i förrådet. Bra Annica, bra. Usch känner mig så lat. Men det är ju rätt full upp här hemma om dagarna och när Theodor väl har somnat så finns det ju lite annat att ta tag i. 

Jag är så tacksam över att vi har en sån stor och fin altan. Idag la vi på mattan och det blev jättebra. Theodor tyckte om att krypa runt där ute. Vilka mysiga sommarkvällar vi kommer ha där ute ❤️

Men va, komma och hämta honom? Jag började känna mig konstig. Illamående och yr, ville spy. Vet inte om verkligheten slog mig. Allt kändes så hemskt. 

Nu står han på fönsterbrädan i sovrummet. Det känns så jävla konstigt. Jag vill bara skrika och gråta.  Är det nu jag ska förstå att han aldrig mer kommer komma tillbaks? Jag gråter och gråter. Han ligger i en kartong?? Hans aska, han har brunnit och det är vad som är kvar av honom. Jag vill svära, gråta och skrika. 

Jag vill ligga i sängen en hel dag och vara ledsen, inte ha några måsten. Jag vill gråta, jag vill skrika hans namn och säga hur mycket jag saknar honom. 

Jag vet inte om det är för att jag inte har "kunnat" sörja ordentligt. Jag är mamma, jag har en son att ta hand om. Jag kan inte gråta och vara deppig inför honom. Men jag känner att jag så gärna skulle vilja åka bort ett tag. Om det bara är för en dag, vart vet jag inte men bara slippa alla måsten här hemma. 

Sen vill jag inte vara ledsen heller, Sky hade inte velat att jag hade varit ledsen. Jag har pratat om honom utan att börja gråta, jag tänder ljus vid hans kort varje dag. 

Men idag när vi fick askan, det känns inte bra. Ångest. Vill spy. 

Jag fattar det inte. Allt känns så konstigt. Våran Sky liksom.. Älskade Sky, jag glömmer dig aldrig. ❤️

Men lite senare så tog jag tag i dagen och gick ut. Vi gick till affären och till blomsteraffären. I blomsteraffären köpte jag mycket fint. En murgröna och en kruka till det. 

Blir nog en till promenad lite senare. Var och gick uppe i spåret imorse, bästa stället! Men det är tufft i uppförsbackarna när man har vagnen med, men det går. Vill ju ha T med mig. 

Jag saknar honom. Jag saknar att gosa med honom och pussa på hans huvud. Men han har det bra där han är nu. Han blev så dålig så det fanns inget att göra. 

Jag funderar mycket på vad som händer efter döden. Vart tar man vägen? Vad händer? 

Jag brukar undra vad han gör nu.. Jag tippar på att han fräser runt på någon gräsmatta, ligger i solen och äter massa med köttbullar. Jag vill att det är det han gör och jag hoppas att det är så. Jag har bestämt att det är så.