Skratta eller gråta

Ja ni gott folk, det som hände är så typiskt mig känns det som. Jag och Sky var ute på långpromenad i Rynninge, skulle jogga på en bra skogsväg tänkte jag. Så vi satte fart, vi hann väl fem meter sen så tvärnitar Sky. Jag kommer i full fart mot honom och känner att våra ben trasslar in sig i varandra. Jag klarar det inte, utan flyger/glider på vänstersida. Där ligger jag, skrapat upp hela sidan. Jag reser mig upp, kollar på mina kläder som är smutsiga. Kollar såren, Sky kommer och pussar mig. Jag säger inget till honom, tar upp kopplet och går. Jag hoppas att ingen såg mig. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta, det gjorde så ont. Det svider på hela kroppen. Och vi har en bit kvar att gå, där kommer vi ut ur skogen. Jag har leriga kläder, det blöder på armen och ser allmänt sliten ut. Jag tänkte träffar jag någon nu så dör jag "Jag joggade och snubblade på hunden" Det hade ju låtit snyggt. Ähh fy fan säger jag bara. Men jag är glad att det gick så bra som det gjorde, tänk om jag hade slagit i huvudet och legat där medvetslös och Sky var ensam. Fy så hemskt.

Fy vad det svider på armen, knät med. Och min lilla hand.

Det är bara att skratta åt det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0