diamondsarenotagirlsbestfriend

I måndags, 14/1, så skulle vi göra KUB-testet. En dag som vi hade oroat oss för så himla mycket, nästan så att vi ångrade att vi skulle göra det.

 

Vi blir uppropade av en trevlig barnmorska och går in i rummet. Vi småpratar lite medans jag lägger mig på britsen. "Det här kan ta flera timmar" sa hon. Hmm, va nej det hade vi inte tänkt oss. Snarare att det skulle ta ca 30 minuter.. Hällde på det trevliga,kalla kletet på¨magen och så körde vi igång. Så fort jag såg bebisen på monitorn så började jag gråta, såklart liksom.. Nu insåg man att man faktiskt har en liten bebis i magen.. Men den lille krabaten gjorde inte riktigt som vi ville. Bebisen ska ligga ner men våran satt ju upp, såklart. Jag fick rulla runt, upp och hoppa och massa mer för att se om den lägger sig ner. Men den var envis och ville absolut inte ligga ner. Så vi fick avbryta och ta en fika för att sedan komma tillbaks för att försöka igen. Vi började bli stressade för vi skulle tillbaks till jobbet. Jag fick ringa och säga att jag skule bli lite senare än vad jag trodde. Tillbaks igen och skitungen ville fortfarande inte ligga ner. "Vi får nog titta på en annan tid" sa hon efter ett tag. Vi var besvikna. Det var ju idag vi skulle få reda på om lillen var "frisk eller inte". Även fast det inte är 100 % men vi hade liksom velat pusta ut efter det här besöket. Så vi fick en tid tre dagar senare, samma tid.

 

Jag tog ledigt från jobbet för jag tänkte att det kommer säkert ta hela dagen och idag vill jag faktiskt få reda på något. Den här gången följde svärmor med mig istället för Roberth som skulle iväg på annat. Vi satt i väntrummet och jag var nervös. "Tänk om något är fel" snurrade runt i mitt huvud. Vi blir uppropade av en, inte alltför, munter barnmorska. La mig ner och sen var det igång. Bebisen låg ner. "Den är död" tänkte jag. Sen ser jag hjärtat slå ♥ och barnmorskan säger att den ligger perfekt. Vaaaa är det sant?! Jag och svärmor tittar på varandra och skrattar. Lille korven sköter sig när farmor är med. Besöket tog 10 minuter och vi får reda på att bebisen mår fint. Det var härligt att ha svärmor med, att få dela det med henne. Hon var så glad att hon fick följa med. Hon fick välja en bild på bebisen som nu sitter på deras kylskåp ♥.

 

Efter det ringde jag många samtal och vi kunde nu slappna av.

 

Jag är så tacksam för alla gratulationer vi har fått.

 

Nu skulle det bli mer officiellt av vi ska ha bebis.