Skit helvetes.

Idag ringde jag till veterinären och frågade hur det låg till med askan efter Sky. Hon sa att den hade kommit och att vi kunde komma och hämta honom. 

Men va, komma och hämta honom? Jag började känna mig konstig. Illamående och yr, ville spy. Vet inte om verkligheten slog mig. Allt kändes så hemskt. 

Nu står han på fönsterbrädan i sovrummet. Det känns så jävla konstigt. Jag vill bara skrika och gråta.  Är det nu jag ska förstå att han aldrig mer kommer komma tillbaks? Jag gråter och gråter. Han ligger i en kartong?? Hans aska, han har brunnit och det är vad som är kvar av honom. Jag vill svära, gråta och skrika. 

Jag vill ligga i sängen en hel dag och vara ledsen, inte ha några måsten. Jag vill gråta, jag vill skrika hans namn och säga hur mycket jag saknar honom. 

Jag vet inte om det är för att jag inte har "kunnat" sörja ordentligt. Jag är mamma, jag har en son att ta hand om. Jag kan inte gråta och vara deppig inför honom. Men jag känner att jag så gärna skulle vilja åka bort ett tag. Om det bara är för en dag, vart vet jag inte men bara slippa alla måsten här hemma. 

Sen vill jag inte vara ledsen heller, Sky hade inte velat att jag hade varit ledsen. Jag har pratat om honom utan att börja gråta, jag tänder ljus vid hans kort varje dag. 

Men idag när vi fick askan, det känns inte bra. Ångest. Vill spy. 

Jag fattar det inte. Allt känns så konstigt. Våran Sky liksom.. Älskade Sky, jag glömmer dig aldrig. ❤️

Kommentarer
Postat av: Michaela

Du får alltid komma till mig ❤️

2014-05-08 @ 09:27:41
Postat av: Angelica

Älskade vän, det gör så ont i mitt hjärta och jag
önskar så att det fanns någonting jag kunde göra.
Sky fick det bästa hundlivet man kan tänka sig, alltid älskad,
alltid ompysslad, alla promenader och allt bus.
Ni gjorde allt och mycket mer <3

Jag finns alltid här för dig, min bästa vän, du är
Underbar och unik, & jag är så tacksam som har dig i mitt liv!!

Love

2014-05-08 @ 15:00:00
URL: http://angelica87a.blogg.se
Postat av: amanda

Jag kände likadant när vi var i Thailand, två månader efter Trosans död.
För innan vi avlivade henne hade vi pratat med farmor för hon skulle vara hundvakt när vi var utomlands, vi hade pratat om hur hon skulle göra med sprutorna trosan skulle få osv osv.
Jag minns så väl, jag låg vid poolen och ba "MEN GUD! trosan är inte hos farmor när jag kommer hem?? Hon är ju DÖD!"
det var mitt uppvaknande.
Att hon inte fanns att hämta hos farmor.
Hon fanns inte alls.

2014-05-12 @ 08:52:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0