Tankar.
Det var så kul att få besök förut. Vi jobbade ihop på skolan så det var kul att prata om dom "gamla tiderna". Det är cirka 7 månader sedan jag slutade där och det känns som om jag aldrig jobbat där, jätteknepigt.
Det jag har tänkt på den senaste tiden är att dom som såg mig nästan varje dag under graviditeten, dom jag pratade så mycket med, dom som såg magen växa att det helt plötsligt "tar slut". Jag tyckte väldigt mycket om mina arbetskamrater och ibland saknar jag dom och jobbet. Det var så kul när vi alla unga vikarier jobbade där. Nu gör alla annat.. Jaja.
Ibland tänker jag lite på sånt. Ibland känner jag mig ensam osv osv.
Jag har också märkt att när man blir mamma så märker man vilka vänner som bryr sig och vilka som inte gör det. Dom som aldrig frågar hur det går, hur Theodor mår. Visst att man är olika och att man är på olika stadier i livet men nog skulle jag vilja veta hur mina vänners barn mår. Även om man själv jobbar mycket så är det inte mycket begärt att bara skicka iväg ett sms och fråga hur man mår. Man behöver inte ses bara för man skickar ett sms. Jag tänker inte försöka att skicka mer sms o fråga hur det är och om man ska ses någon dag, jag fattar. Jag fattade för längesedan.
Som sagt, man märker vilka ens vänner är och jag är VÄLDIGT glad att jag har dom.
Kommentarer
Postat av: Emma
Det fick jag höra när jag va gravid, du kommer märka vilka som är äkta vänner. Och det stämmer ju! Jag och en av mina bästa vänner då har ingen som helst kontakt längre. :/ Tror inte hon förstår alls hur det är att ha barn. Att man inte kan ses lika ofta och sånt. Men det är tur att man har dom man har. :)
Svar:
Annica
Postat av: Emma
Trodde inte jag heller. Skulle aldrig sluta höra av mig till mån för att dom får barn! Det är ju underbart med barn! Hm, man får hoppas att dom förstår då. :)
Postat av: Karin
Jag vet, det är så tydligt vilka som står kvar när man fått barn. Du vet ju att jag helt tappat kontakten med ett par stycken. Trist men de man har kvar blir ju så mycket närmare vänner istället. :)
Svar:
Annica
Trackback
