Tisdag.
Idag var vi en sväng till Stadsparken och strosade runt. Köpte glass och gick och pratade.
Imorgon ska T få sitt ettårs vaccin. Hoppas verkligen att han inte få feber efter det.. Då kommer vi vara på helspänn hela dagen och tro att han ska få feberkramper.. Usch jag vill verkligen inte vara med om det igen..
Jag tycker att det är så himla skönt med dom här varma och soliga dagarna. Theodor badade ute på altanen innan det var sängdags, superskönt att kunna ha det så.
Lilla buse!
1!
Idag fyller våran lilla kille ett år! Tänk att han redan är ett år.. Det har gått fort.
Vi hade pyntat med ballonger och serpentiner runt om i lägenheten:
Han fick självklart äta tårta på sin födelsedag!
Dagen började med paketöppning på morgonen:
Vi hade pyntat med ballonger och serpentiner runt om i lägenheten:
Han fick självklart äta tårta på sin födelsedag!
Theodor fick så mycket paket!! Och det var ingen som hade köpt likadana leksaker till honom, det är ganska så bra gjort.
Jag är så tacksam för allt, helt överväldigad över alla paket. Alla är så snälla.
Stort tack till alla som var med och firade Theodor på sin ettårsdag ❤️
Fortsättning.
Fortsättningen..
Detta fick Theodor när han låg på intensiven. En nalle och duktighets medalj. Så gulligt.
När vi kom in i rummet så sov T. Jag klappade honom och grät. Där ligger min lilla pojke och runt omkring är det en massa maskiner, sladdar och slangar.
Personalen var så himla bra. Dom förklarade allt i lugn och ro, vi hade ju en del frågor.
Efter ett tag så vaknar T, öppnar bara ögonen. Rör sig inte. Han hade fått ganska så stora mängder med muskelavslappnande medicin så han var helt slut.
Olika läkare kommer in och alla var säkra på att det var feberkramper, oftast så får barn bara en kramp men T fick flera.
Vi låg kvar på intensiven en natt och sedan så sov vi på barnavdelningen natten efter.
Det var jobbiga dagar. Det var jobbigt att se sitt barn så där. Alla blodprover dom tog som gjorde han så ledsen, varje gång dom tog tempen på honom så skrek han. Han hade så ont, och han var ju rädd såklart.
På fredagen så fick vi komma hem, det var så skönt att komma hem. Det finns mer att berätta men det är bara små detaljer.
Theodor var världens bästa kille på sjukhuset, han charmade alla. Busade och tokade sig som bara han kan. Han sov mycket, många timmar i sträck. Förståeligt efter allt jobbigt han varit med om.
Ja tänk vad vi fick vara med om.. Vi var så rädda och ledsna. Usch. Nu hoppas vi att han får vara feberfri ett bra tag, för när han väl får feber igen så kommer vi oroa oss för feberkramper..
Tack till alla som har hört av sig under och efter sjukhusvistelsen, det betyder mycket.
Detta fick Theodor när han låg på intensiven. En nalle och duktighets medalj. Så gulligt.
Våran kämpe ❤️
Tisdag och onsdag.
Ja, förra veckan hände det mycket saker. Otäcka saker.
Nu orkar jag inte skriva något mer utan fortsättningen kommer imorgon.
Det började på tisdagen då jag stod och lagade mat. Jag hörde ett konstigt ljud inifrån Theodors rum så jag gick in dit och såg att han låg och krampade i sin säng. Jag förstod direkt att det var feberkramper eftersom han hade haft 39 graders feber hela dagen.
Roberth ringde ambulansen och medan han ringde samtalet så avtog krampen. Theodor grät o grät, hade panik. Ambulansen kom och då mådde T bra men var tagen o sådär. Dom gav honom alvedon och lite så. Vi behövde inte åka med dom till usö men barnavdelningen ville att vi skulle komma dit så vi tog våran bil dit.
När vi väl kom dit så tog allt en jävla tid. Vi var där i cirka 6 timmar och det dom konstaterade var feberkramp, som vi visste.. T mådde jättebra även fast han hade hög feber. Vi åkte hem och trodde att det värsta var över typ. Den natten så sov vi i hans rum för att ha koll på honom. Natten var bökig och han var supervarm.
På morgonen så hade T fortfarande hög feber. Jag var ute på altanen då jag hör Roberth säga något från köket. Han kommer ut med T i famnen, som krampar, och jag ringer till ambulansen. Den här krampen är mycket värre än den dagen innan.
När jag ringer 112 så kommer jag inte fram, panik! Och Roberth har panik och T bara krampar mer och mer.
Till slut så svarar dom och dom skickar en ambulans direkt.
Vi tyckte att det tog en jäkla tid och jag tror att han krampade i tio minuter innan dom kom. Tio hemska minuter. Man hinner tänka många tankar under den stunden..
Jag och T får sätta oss i ambulansen och dom ger honom någon krampmedicin. Sen åker vi mot akuten. (Mamma och pappa var hemma hos oss så mamma och Roberth åkte i våran bil till akuten).
Jag grät och grät, när vi kommer till Lidl så släpper krampen. Han ligger i min famn, han kändes livlös.
När vi kom till akuten så väntade en massa experter på oss. Min lilla pojke ligger helt livlös på den stora britsen. Nålar och slangar till höger och vänster. Han har saliv på hela hakan och halsen. Han krampar igen.. Jag står där och kan inte göra något. Ser min lilla pojke vara helt borta.
Roberth kom in i rummet och mamma väntade utanför. Dom sticker T och tar massa prover. Efter en stund så är dom klara och dom kör ut honom från rummet. Nu ska vi till intensiven.. Läkaren förklarar vad dom har gjort osv och vad som ska hända nu.
När vi kommer upp till intensiven så får vi inte följa med in i rummet för dom ska göra i ordning honom. Vi får sätta oss i ett särskilt rum för anhöriga.
Väl där inne så kommer det en massa hemska tankar. "Är han död, hur mår han, vad är det som händer, kommer han att vakna" osv.
Efter en stund så kommer barnläkaren in och pratar med oss. Dom är nästan säkra på att det är feberkramper (han hade dessutom krampat inne på intensiven), och han sitter och förklarar lite. Men han säger också att T har varit borta lite för länge och att han borde vakna snart. Jag kommer inte ihåg allt han sa men sen så gick han och sen kom det in en annan läkare och sa att vi nu fick komma in till T. Han säger också att vi inte kommer få samma kontakt med T, utan att han är väldigt tagen och typ drogad. Plus att han sover.
Så vi går in, och där ligger våran lilla pojke på den stora britsen och är helt borta 💔
Vill inte vara med om detta igen.
Dom värsta dagarna i mitt liv 
Förr och nu.
Jag satt och läste igenom några gamla blogginlägg från när Theodor var liten. Fy hur nätterna var haha! Jag hade glömt bort. Satt uppe och ammade runt tre-fyra tiden om nätterna och ibland ville han inte somna efter det. Konstigt att man glömmer sånt där, för så himla längesedan är det ju inte. Jag kommer ihåg att jag aldrig trodde att nätterna skulle bli bra, men jooooo nog blev dom ju bra. Nu sommar han runt 19 tiden på kvällen och vaknar runt 06-07 tiden på morgnarna. Bästa killen! Det är mycket roligare nu, den här åldern. Massa bus och full fart hela dagarna. Rutiner är guldvärda, nu vet man hur dagarna fungerar osv.
Är helt galen i våran fina lilla kille. Lyllos mig som har världens finaste son.
En grå söndag.
Dagen.. Rätt så tråkig dag. Inte varit ute något mer än när vi gick över till Emma och Basse förut. Hoppas på en mer fartfylld dag imorgon.
Nya tavlan är uppe, blev ganska bra.
Nya tavlan är uppe, blev ganska bra.
Lördagen.
Burr idag är det kallt ute. Tråkigt att det växlar så fort från varmt till "kallt".
Världens bästa lilla bus kille ❤️
Igår morse så fick jag med mig Emma upp till spåret. Jag har i många år velat gått milen men jag har inte vågat eftersom jag inte vet vart man ska gå osv, lååååångt in i skogen. Men har man med sig en kompis så är man iaf inte själv om man skulle gå vilse haha! Men vägen var lätt men som sagt aldrig gått där så kände inte igen mig. Vi åt lite blåbär på vägen också, inte helt fel.
Dagen igår var rätt seg, vi gjorde typ inget. Men sen på kvällen så kom våra snuttisar haha! (Emma och Basse). Jag är så glad att vi har dom som vänner. Plus att dom bor ett stenkast från oss, bättre kan det inte bli.
Världens bästa lilla bus kille ❤️
Sommar och sol.
Vad skönt det är med denna sommarvärme. Sånt här väder gillar jag.
Jag ska nog snart gå och lägga mig, det kollas på fotboll här hemma och det är inget för mig.
Förmiddagen var lugn, sen åkte vi ut till pboda så att T fick bada lite. Han tycker det är så kul, min lilla kille.
Jag ska nog snart gå och lägga mig, det kollas på fotboll här hemma och det är inget för mig.
Vilken härlig dag.
Idag har vi varit ute i pboda heeeeela dagen, superskönt! Perfekt väder att vara ute i trädgården. Theodor badade i poolen och det tyckte han var så kul. Skönt att bada ute.
Efter badet så fick han sidbena ;)
Efter badet så fick han sidbena ;)
Min fina lilla pojke som jag älskar så mycket ❤️
Fixat de sista sakerna inför kalaset.
Inredning
Åh jag önskar att jag hade massa pengar så jag kunde köpa massa fint till hemmet. Har en massa idéer. I vardagsrummet har vi en tavla uppsatt, inget mer. Såååå där finns det ju en massa att göra.
Nähä, köpa lotter imorgon och hoppas på det bästa.
1
Om cirka tre veckor så fyller Theodor 1 år. Det känns helt galet. Det har gått alldeles för fort. Det känns som igår när vi "checkade" in på förlossningen eller hur man säger.
Några minuter gammal ⬆️
Bilden är tagen imorse.
Jag kommer ihåg allt (eller ja väldigt mycket iaf).
Innan värkarna gjorde så jävla ont så satt jag och Roberth i förlossningsrummet och åt skorpor och fikade. Tyckte typ att "ja men det här går ju som en dans". När värkarna var som värst så skulle jag sitta på den där jävla pilates bollen som jag inte alls tyckte om, duscha varmt och duscha magen liksom. Ingen bra idé när det typ var sommarens varmaste dag och jag var supervarm och svettig.
Jag tyckte inte heller att lustgasen var bra. Inget var bra. Haha! Jag ville inte att Roberth skulle hålla handen eller badda pannan med vatten, jag klarar mig själv! Jag och barnmorskan, ingen annan. Så Roberth fick sitta i fåtöljen i hörnet ;)
Det jag ångrar, och det jag vill komma till med det här inlägget, är att inget filmades när Theodor föddes. "Bara" massa kort. Jag skulle så gärna vilja återuppleva när Theodor föddes och hur jag var när värkarna var som värst. Inte att det skulle filmas framifrån när jag födde honom men typ från min vinkel. Bara få kolla på den filmen, hur det var inne på förlossningen. Fast sen vet jag väl att jag skulle bli skitförbannad om Roberth skulle stå och filma när jag hade som mest ont.
Om vi ska ha ett till barn någon gång då ska jag se till att det filmas! Tänk att få kolla på det videoklippet när man vill "komma ihåg" hur liten plutten har varit..
Min älskade pojke, du är fantastisk och så älskad!
Några minuter gammal ⬆️
Bilden är tagen imorse.
